Kom med
i föreningen!
Betala in 200 Sek på pluskonto
132 59 00 -7

Är Du medlem
i en tingsrättsförening räcker det med 150 Sek

Ange Nämndemannaföreningen förvaltningsrätten Malmö som betalningsmottagare

Avgift som inbetalas nu gäller även för 2018..
 


Välkommen!
 

Förvaltningsrättens Nämndemannaförening

i Malmö
 

 

Nämndemännens  långa historia

 

Detta är sammanfattning av föredraget som Lars-Åke Stenemo höll för nämndemanna-föreningens medlemsmöte den 12 september 2017.
Sammanfattningen är inte logiskt uppbyggt då den är nedtecknad under samtalet med Lars-Åke Stenemo. som forskar i nämndemännens historia, inte minst i den egna släktens nämndemänna insatser.

I
Lars Dahlstam öppnar kvällens medlemsmöte och hälsar de närvarande och kvällens gäst, Lars-Åke Stenemo välkomna.

Han överlämnar ordet till kvällens gäst som pratar om nämndemännens historia genom tiderna. Nämndemännen har en lång historia som det går att utläsa i domsböckerna sedan lång tid tillbaka. Han nämnde också att det går att prenumerera på dessa böcker digitalt på webben.

På 1200-1300-talet uppkom nämndemän som skulle pröva om den åtalade var skyldig eller inte.

Namn på nämndemän återkommer ofta i domsböckerna då uppdraget gick i arv från far till son under lång tid. Han har även kollat upp vilka skolor som nämndemännen har gått i då de ofta var läs och skrivkunniga och hjälpte folk i byn.
Först på 1600-1700-talet i regeringsformen 1634 startade det moderna Sverige, då valdes nämndemän på kunskap istället för härkomst.

1614 inrättades Svea Hovrätt, dessförinnan fanns det inga mellanled att klaga till då kunde medborgaran skriva till kungen för att få sin sak prövad. Svea Hovrätt gav ut regler om ting och annat, hur det kriminalfall, dråp eller mord kallades det till extra ting. Fram till 1600-talet minskade brottsligheten med 90%. När Svea Hovrätt inrättade skulle det skickas en kopia på domarna dit. Göta Hovrätt inrättades i Jönköping 1634.

De nämndemän som tjänstgjorde, återkom flera gånger och satt i långa perioder, 19,2 år var genomsnittet Den som satt längst var i tjänst i 52 år, han hade söner och svärsöner som även var nämndemän alla satt samtidigt som nämndemän. Enligt uppteckningen blev de osams och beskyllde varandra, då bordlades målet och prästen i socknen fick medla mellan nämndemännen.

För att bli ordinarie nämndeman skulle personen ha suttit mer än tre ting, Det var mycket hög närvara på tinget och antalet nämndemän var 12 st. under hundra år var det inte mer än sextio nämndemän. Ibland fick domstolen ta in extra nämndemän och dessa reserver avlade inte domareden. Efter 1634 avlade alla nämndemän eden, ofta 2-3 år efter det att de hade blivit nämndemän.
När fadern dog ärvde sonen uppdraget. Att vara nämndeman var ett kvalificerat uppdrag, de fungerade också som utredningsmän. Det var länsman och två nämndemän som skulle göra rannsakan och ta fram bevis, de måste vara läs och skrivkunniga. Nämndemannen skulle utreda bl.a. rannsakan och gränstvister, de skulle även fungera som försvarsadvokater. Han nämnde att han inte hittat någon som var jävig i målen som nämndemännen dömde i, eller i någon dom som de reserverade sig mot i de protokoll som han har haft till sitt förfogande.

Svensk lagstiftning infördes i Skåneland 1684, de fick dispens för att kunna behålla sin gamla lag, Dansk lag. De som dömde var stockmännen och de var åtta st. I Danmark var det ting var fjortonde dag, där beslut fattades två-tre-fyra gånger i samma ärende, de behandlade alla sorters mål. När Skåneland blev Svenskt skulle kronofogden och gästgivare vara Svenska betrodda män. I Skåne var det fyr st. kronofogdar och de hade länsman under sig. Bönderna på orten utsåg länsman. Pastorat och gäld omfattade två st. pastorat och dessa försörjde länsmannen, det var inget krav på proportionalism, något måste de kunna. De kunde inte vara länsmana och nämndeman samtidigt, de kunde vara länsman i korta perioder och därefter återkomma som sådan och vara det i flera perioder

Nämndemannan hade ersättning, de fick en andel i antalet utdömda böter, dessa delades i tre delar och nämndemannen fick 1/3 och 1/3 till häradet. Häradsdomare var den nämndeman som hade suttit längst, han skulle se till att nämnddemännen hade hästar till sitt förfogande. Nämndmännen hade högt anseende ute i byarna, då de ofta skriva köpehandlingar på fastighetsköp Som framgår av protokollen tog de 10% av t.ex. av en auktions intäkter.
När det gällde familjens flickor var det viktigt att de fick sin status och att blev gifta till detta, med bl. a. en nämndeman, då fick de flytta till annat härad.

Häradshövdingen utsåg nämndemän och de kunde inte avsäga sig uppdraget. Nämndeman var den som var utnämnd att sköta något. Lagsagan hade lagman och häradsdomare. Juridisk domare kom tidigt. Lagsaga hade en lagman som utbildades vid universitetet utomlands. Adelsmännen var under lång tid lagman. Det fanns en viss kunnighet i frågorna. Lagmannen ansvarade för flera härader t.ex. tio st. Det förekom tillsyn för att se till att det fungerade. För att bli lagman skulle de ha deltagit i var tredje ting.

Detta var något som kvällens gäst Lars-Åke Stenmo pratade om och det var en inspirerande föreläsning om nämndemännens historia.

Ordförande tackar Lars-Åke Stenemo för ett intressant föredrag om nämndemännens historia och överräcker en burk honung och förklarar medlemsmötet avslutat kl. 20:00.


Lars Graffemark                                                              Lars Dahlstam
                                                                      

 

Valkommen   Vår historia   Kommande möten   Från mötena   Styrelsen 
website design software